Ensamarbete och regler: vad AFS 2023:2 kräver av dig som arbetsgivare

Som arbetsgivare ska du riskbedöma allt ensamarbete, ordna arbetet så att den som arbetar ensam inte löper större risk än om flera hade arbetat tillsammans, och se till att hen kan få snabb hjälp i en nödsituation när det finns påtaglig risk för kroppsskada. Kraven finns sedan den 1 januari 2025 i 6 kap. i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, som ersatte AFS 1982:3. Här går vi igenom varje paragraf, vad den betyder i praktiken och vad den inte kräver.

Sammanfattning

• Ensamarbete innebär att en anställd arbetar fysiskt isolerad, eller där det finns människor i närheten men ingen garanti för hjälp i en kritisk situation (6 kap. 1 § AFS 2023:2).
• Riskbedömningen avgör vilka åtgärder som krävs och ska alltid dokumenteras skriftligt (11 § AFS 2023:1).
• Vid påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska den anställda kunna få snabb hjälp i en nödsituation (6 kap. 6 § AFS 2023:2).
• Arbete med påtaglig risk för våld eller hot om våld får inte utföras ensam (5 kap. 7 §), och inte heller olycksfallsriskfyllt arbete där godtagbar säkerhet saknas (6 kap. 7 §).
• Föreskrifterna kräver inte personlarm vid allt ensamarbete. Kravet är att hjälpen fungerar när den behövs.

Vad räknas som ensamarbete enligt Arbetsmiljöverket?

Enligt 6 kap. 1 § AFS 2023:2 avses med ensamarbete att en arbetstagare arbetar ”fysiskt isolerad och det krävs kommunikationsutrustning för att få kontakt med andra människor”, eller ”där det finns människor i närheten, men där arbetstagaren inte kan vara säker på att få hjälp i en kritisk situation”.

Den andra delen av definitionen är den som ofta missas. En butiksanställd som står ensam i kassan en kväll har kunder omkring sig, men ingen av dem är skyldig att hjälpa till. Det räknas därför som ensamarbete. Definitionen innehåller heller ingen tidsgräns, så även korta moment kan omfattas. Vanliga exempel på ensamarbete är:

• fastighetstekniker i undercentraler, källare och på tak
• hemtjänstpersonal och socialsekreterare på hembesök
• butikspersonal som öppnar, stänger eller arbetar ensam kvällstid
• skogs- och fältarbetare långt från tätort
• förare, tågvärdar och depåpersonal på obekväma tider
• operatörer och underhållspersonal på nattskift i industrin

Vilka lagar och föreskrifter gäller vid ensamarbete?

Tre regelverk styr ensamarbete: arbetsmiljölagen, AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete och AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. De bygger på varandra.

Vad kräver AFS 2023:2 av arbetsgivaren vid ensamarbete?

AFS 2023:2 kräver att arbetsgivaren planerar ensamarbetet med hänsyn till kontakt och individuella förutsättningar, håller risken på samma nivå som vid arbete i grupp, ordnar snabb hjälp där det finns påtaglig risk och avstår från ensamarbete när säkerheten inte går att ordna. Tabellen visar varje krav, vad det betyder i praktiken och hur det kan lösas.

Vad betyder snabb hjälp i en nödsituation?

Snabb hjälp betyder att den som skadas eller hamnar i nöd får hjälp inom den tid som risken kräver, även om hen inte själv kan ringa. Föreskriften anger ingen minuttid. I de allmänna råden till 6 kap. 6 § skriver Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren ”utöver kommunikationsutrustning” kan behöva ordna återkommande besök, överenskomna tidpunkter för kontakt eller kamerabevakning vid riskzoner. En mobiltelefon i fickan räcker alltså inte alltid.

När får ett arbete inte utföras ensam?

Ett arbete får inte utföras ensam i två lägen: när det finns påtaglig risk för våld eller hot om våld (5 kap. 7 §), och när det finns påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall som arbetsgivaren inte kan hantera med godtagbar säkerhet (6 kap. 7 §). Vad som är påtagligt avgörs i riskbedömningen. Enligt de allmänna råden till 5 kap. 7 § behöver det inte finnas ett uttalat hot. Det räcker att något tyder på en verklig och inte bara teoretisk risk, till exempel tidigare händelser, statistik för vissa tider på dygnet eller den fysiska platsen.

Vad kräver reglerna inte?

Reglerna om ensamarbete kräver inte personlarm vid allt ensamarbete, förbjuder inte ensamarbete generellt och pekar inte ut någon viss teknik. Det är riskbedömningen som avgör vad som behövs.

• Föreskrifterna innebär inte att personlarm automatiskt krävs. Kravet på snabb hjälp gäller där det finns påtaglig risk för kroppsskada (6 kap. 6 §), och kravet på larm vid våld och hot gäller ”om det behövs för säkerheten” (5 kap. 6 §).
• Ensamarbete är inte förbjudet i sig. Det är tillåtet så länge riskerna är bedömda och hanterade.
• Ingen särskild teknik eller leverantör krävs. De allmänna råden är rekommendationer och inte bindande, medan själva föreskrifterna är bindande.
• Definitionen har ingen tidsgräns. Ett kort moment kan vara lika riskfyllt som ett helt pass.

Vår ståndpunkt är att frågan inte är om ni har ett larm, utan om någon hinner fram. Ett personlarm utan bestämd mottagare uppfyller inte kravet på snabb hjälp, och ett välplanerat schema med täta avstämningar kan ibland räcka långt.

Hur gör du en riskbedömning av ensamarbete?

En riskbedömning av ensamarbete görs enligt 11 till 14 §§ AFS 2023:1: undersök, bedöm, dokumentera, åtgärda och följ upp. Arbeta gärna tillsammans med skyddsombud och de som själva arbetar ensamma, eftersom de vet var riskerna finns.

1. Kartlägg vilka som arbetar ensamma, var, när och hur länge.
2. Bedöm riskerna för olycksfall, våld eller hot, psykisk påfrestning och akut sjukdom. Ta hänsyn till individens förutsättningar (6 kap. 3 § AFS 2023:2).
3. Dokumentera skriftligt vilka riskerna är och om de är allvarliga (11 § AFS 2023:1).
4. Bestäm åtgärder. Det som inte görs direkt förs in i en handlingsplan med vem som ansvarar och när det ska vara klart (13 § AFS 2023:1).
5. Underrätta skyddsombudet om ensamarbete med påtaglig olycksrisk eller stark psykisk påfrestning (6 kap. 9 § AFS 2023:2).
6. Kontrollera att åtgärderna fungerar och gör om bedömningen vid förändringar i verksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp varje år (14 § AFS 2023:1).

Vilka lösningar uppfyller kraven i praktiken?

De lösningar som uppfyller kraven är de som matchar riskerna i just er riskbedömning. Organisatoriska åtgärder kommer först, och tekniska lösningar som personlarm kompletterar där risken inte kan tas bort vid källan.

Crystal Alarm App fungerar på iOS och Android och kan kompletteras med en bärbar larmknapp som Crystal Button Air eller Crystal Button CB20 när telefonen inte är lätt att nå. Larmet kan tas emot internt eller av en extern larmcentral, till exempel SOS Alarm eller Avarn. Vilka funktioner som behövs ska styras av riskbedömningen, inte tvärtom.

Varför är larmkedjan viktigare än själva larmet?

Larmkedjan är viktigare än larmet eftersom ett larm bara gör nytta om någon tar emot det, vet var personen är och kan agera. 5 kap. 6 § AFS 2023:2 kräver därför fastställda rutiner för vem som tar emot larm och vad som ska göras, regelbundna övningar och att larmutrustningen sköts och kontrolleras. En fungerande larmkedja svarar på fem frågor:

1. Aktivering. Hur larmar personen, även i stress eller om hen inte kan använda händerna?
2. Mottagare. Vem tar emot larmet, dygnet runt, internt eller i en larmcentral?
3. Lokalisering. Hur vet mottagaren var personen är?
4. Insats. Vem åker dit, och hur lång tid tar det?
5. Reserv. Vad händer om den första mottagaren inte svarar?

Vad vi ser i praktiken

Den vanligaste bristen vi ser när vi går igenom larmkedjan med nya kunder är att rutinerna är informella. Larmet finns, ofta som en enkel app i mobilen, men rutinen är i praktiken ”ring en kollega om något händer”. Ingen har bestämt vem som svarar när kollegan sitter i möte, har gått hem för dagen eller själv är ute på ett hembesök.

Det saknas också ofta en samlad bild av vilka larm som har gått och hur de hanterades. Utan den blir det svårt att utreda tillbud, att dokumentera händelser med våld eller hot enligt 5 kap. 8 § AFS 2023:2 och att se om rutinerna fungerar. En larmkedja behöver vara bestämd i förväg. Den kan inte improviseras i stunden.

Vad händer om arbetsgivaren inte följer reglerna?

Arbetsmiljöverket kan vid tillsyn besluta om föreläggande eller förbud, och besluten kan förenas med vite enligt 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Ett förbud kan till exempel innebära att ett visst arbete inte får utföras ensamt förrän bristerna är åtgärdade. Den viktigaste konsekvensen är ändå den mänskliga: att en medarbetare inte får hjälp i tid.

Vanliga frågor om ensamarbete

Gäller AFS 1982:3 fortfarande?

Nej. AFS 1982:3 om ensamarbete upphävdes den 1 januari 2025. Reglerna finns nu i 6 kap. AFS 2023:2, med kompletterande regler om våld och hot i 5 kap. Kraven är i huvudsak desamma, men rutiner och riskbedömningar bör hänvisa till de nya paragraferna.

Måste vi ha personlarm för våra ensamarbetare?

Inte automatiskt. AFS 2023:2 kräver att den som arbetar ensam kan få snabb hjälp när det finns påtaglig risk för kroppsskada, och larm vid våld och hot om det behövs för säkerheten. Om riskbedömningen visar sådana risker är ett personlarm med en tydlig larmkedja ofta det mest praktiska sättet att uppfylla kraven.

Räcker det med en mobiltelefon?

Det beror på risken. I de allmänna råden till 6 kap. 6 § AFS 2023:2 skriver Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren ”utöver kommunikationsutrustning” kan behöva ordna till exempel återkommande besök eller fasta kontakttider. En telefon hjälper inte den som har fallit och inte kan ringa, eller den som inte kan prata öppet i en hotfull situation.

Räknas det som ensamarbete om det finns kunder eller allmänhet i närheten?

Ja, det kan det göra. Enligt 6 kap. 1 § AFS 2023:2 räknas det som ensamarbete även när det finns människor i närheten, om den anställda inte kan vara säker på att få hjälp i en kritisk situation. Det gäller till exempel butikspersonal som arbetar ensam med kunder i lokalen.

Får minderåriga arbeta ensamma?

Minderåriga får inte anlitas till ensamarbete som innebär stark psykisk påfrestning eller påtaglig risk för kroppsskada (6 kap. 8 § AFS 2023:2). De får inte heller utföra arbetsuppgifterna i bilaga 2 som ensamarbete (8 kap. 11 §), och får inte arbeta mellan klockan 24.00 och 5.00 (8 kap. 16 §).

Måste skyddsombudet informeras?

Ja, när ensamarbetet innebär stark psykisk påfrestning eller påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall. Det framgår av 6 kap. 9 § AFS 2023:2. Finns inget lokalt skyddsombud kan arbetsgivaren enligt de allmänna råden underrätta ett regionalt skyddsombud.

Hur ofta ska riskbedömningen av ensamarbete göras?

Riskbedömningen ska göras regelbundet och alltid när förändringar i verksamheten planeras, enligt 11 § AFS 2023:1. Hur ofta beror på riskerna. Hela det systematiska arbetsmiljöarbetet ska dessutom följas upp en gång per år (14 § AFS 2023:1).

Vill ni se hur kraven kan lösas hos er?

Vill ni se hur direktlarm, tidslarm, säker hemkomst, Man down och positionering kan anpassas efter er riskbedömning? Boka 30-min demo så går vi igenom era behov och er larmkedja.

Guiden är en sammanfattning och ersätter inte föreskriftstexten. Läs alltid AFS 2023:2 i sin helhet.