Man down-larm: automatiskt larm vid fall och orörlighet

Ett man down-larm kan automatiskt aktivera ett personlarm om den som arbetar ensam faller, blir orörlig eller på annat sätt inte längre kan larma själv. Funktionen är särskilt relevant där en olycka kan göra arbetstagaren oförmögen att trycka på en vanlig larmknapp.

AFS 2023:2 ställer inget uttryckligt krav på just man down. Däremot ska arbetsgivaren ordna så att en arbetstagare kan få snabb hjälp i en nödsituation när ensamarbete innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall. Därför behöver riskbedömningen även ta hänsyn till situationer där personen inte själv kan aktivera sitt larm.

I den här guiden går vi igenom hur man down fungerar, skillnaden mellan fall-, lutnings- och orörlighetslarm, vad AFS 2023:2 faktiskt säger och vad ni behöver tänka på för att skapa en fungerande larmkedja utan onödiga falsklarm.

Man down i korthet

Vad är man down?

Man down är ett samlingsbegrepp för funktioner som automatiskt kan aktivera ett personlarm utifrån exempelvis rörelse, kroppens eller enhetens position eller utebliven aktivitet.

Andra vanliga begrepp:

Mandown, fallarm, falldetektering, orörlighetslarm och lutningslarm.

När kan man down behövas?

När riskbedömningen visar att en olycka kan inträffa där arbetstagaren inte kan räkna med omedelbar hjälp och där händelsen kan göra personen oförmögen att själv aktivera ett larm.

Vad säger AFS 2023:2?

Vid ensamarbete med påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska arbetsgivaren ordna så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation. Föreskriften kräver inte en viss larmteknik. Vilka åtgärder som behövs avgörs utifrån riskerna i arbetet.

Viktigt: Ett automatiskt larm ersätter inte riskbedömning, säkra arbetsmetoder eller en fungerande larmkedja. Om godtagbar säkerhet inte kan ordnas får arbetet enligt AFS 2023:2 inte utföras som ensamarbete.

Vad är ett man down-larm?

Ett traditionellt personlarm bygger normalt på att användaren själv aktiverar larmet. Det fungerar i många situationer, men förutsätter att personen är vid medvetande, kan röra sig och har möjlighet att använda larmet. Vid en olycka är det inte alltid möjligt.

En person kan exempelvis falla och förlora medvetandet, skadas så att rörelseförmågan begränsas eller bli liggande utan möjlighet att nå sin larmknapp. Ett man down-larm är utformat för att minska beroendet av att användaren själv måste agera. Systemet kan då reagera på fördefinierade händelser, exempelvis ett fall, en viss lutning eller att användaren varit orörlig under en bestämd tid.

Man down, fallarm och orörlighetslarm: vad är skillnaden?

Begreppen används ibland som synonymer, men beskriver inte alltid exakt samma funktion. Falldetektering eller fallarm försöker identifiera ett rörelseförlopp som kan motsvara ett fall. Orörlighetslarm reagerar i stället när rörelse uteblir under en definierad tidsperiod. Lutningslarm kan reagera när enheten befinner sig i en viss vinkel eller position under en viss tid.

Man down används ofta som ett övergripande begrepp för automatiska larmfunktioner som ska kunna upptäcka att något kan ha hänt användaren utan att personen själv behöver trycka på larmknappen.

Exakt hur funktionen arbetar varierar mellan olika produkter och system. Därför är det viktigt att kontrollera vad som faktiskt detekteras och inte utgå från produktnamnet ensamt.

När behövs ett man down-larm?

Det går inte att avgöra enbart utifrån yrkestitel. Två personer kan ha samma yrke men arbeta under helt olika förhållanden. Riskerna påverkas bland annat av arbetsuppgiften, miljön, tiden på dygnet, avståndet till andra människor och hur snabbt hjälp kan nå fram.

Frågan bör därför inte i första hand vara: ”Måste vi ha man down?”

En bättre fråga är: ”Vad händer om en olycka gör att personen inte kan larma själv?”

Om svaret är att ingen upptäcker händelsen inom rimlig tid finns en lucka som behöver hanteras i riskbedömningen.

När ett manuellt personlarm kan vara otillräckligt

Ett manuellt larm kan vara en lämplig säkerhetsåtgärd när arbetstagaren förväntas kunna aktivera det i en nödsituation. Men tänk exempelvis på en person som arbetar ensam i ett teknikutrymme och faller från en stege. Om personen blir medvetslös saknar hen möjlighet att trycka på larmknappen.

Problemet är då inte att det manuella larmet är dåligt. Problemet är att säkerhetslösningen bygger på en handling som personen i just den situationen kanske inte kan utföra. Där kan ett automatiskt larm vara en kompletterande åtgärd.

Sex frågor som hjälper er bedöma behovet

Utgå från riskbedömningen och fråga:

1. Kan en olycka göra arbetstagaren medvetslös, immobiliserad eller oförmögen att använda sitt larm?
2. Finns andra människor tillräckligt nära för att sannolikt upptäcka händelsen?
3. Hur lång tid kan gå innan någon annars märker att något har hänt?
4. Kan personen lokaliseras tillräckligt exakt när ett larm aktiveras?
5. Vem tar emot larmet och vad ska mottagaren göra?
6. Kan arbetet över huvud taget genomföras som ensamarbete med godtagbar säkerhet?

Man down är alltså inte ett generellt krav för allt ensamarbete. Det är en möjlig teknisk åtgärd för en specifik risk: att personen som behöver hjälp inte själv kan begära den.

Arbetsolyckor visar varför frågan behöver tas på allvar

Allvarliga arbetsolyckor är fortfarande ett betydande arbetsmiljöproblem i Sverige. Afa Försäkring rapporterade att 12 652 allvarliga arbetsolycksfall godkändes under 2024. Fallolyckor var den vanligaste orsaken och förekom särskilt inom bland annat vård och omsorg, bygg och industri.

Med allvarligt arbetsolycksfall avses i Afa Försäkrings statistik olyckor som bland annat har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid, medicinsk invaliditet eller dödsfall. Arbetsmiljöverket uppgav samtidigt att totalt 53 personer miste livet i arbetsolyckor i Sverige under 2025, varav 45 tillhörde den svenska arbetskraften.

Statistiken innebär inte att alla dessa olyckor hade kunnat påverkas av ett personlarm. Ett larm förhindrar inte själva olyckan och ska aldrig ersätta förebyggande arbetsmiljöarbete. Däremot understryker statistiken varför organisationer behöver planera både för att förebygga olyckor och för vad som ska hända om en olycka ändå inträffar.

Hur fungerar man down tekniskt?

Automatisk larmdetektering kan utformas på olika sätt. Wearables och andra personlarm kan exempelvis använda rörelsesensorer för att registrera förändringar i rörelse och orientering. Beroende på systemets konstruktion kan informationen användas för att identifiera händelser som potentiellt motsvarar ett fall eller en längre period av orörlighet.

Falldetektering

Vid falldetektering analyseras rörelsedata för att identifiera ett förlopp som kan motsvara ett fall. Utmaningen är att vanliga arbetsrörelser ibland kan likna delar av ett fallförlopp. Att sätta sig snabbt, hoppa ned från ett fordon eller lägga ifrån sig en enhet kan exempelvis skapa kraftiga rörelser. Därför behöver funktionen vara anpassad och testad för den miljö där den faktiskt ska användas.

Orörlighetslarm

Ett orörlighetslarm utgår i stället från frånvaron av rörelse. Om användaren inte rör sig under en definierad period kan systemet tolka det som en möjlig nödsituation. Även här spelar arbetsmiljön stor roll. I vissa arbeten är långa perioder av stillhet helt normala. Ett system som är felaktigt konfigurerat kan därför skapa onödiga larm.

Lutningslarm

En annan metod är att registrera enhetens orientering. Om en enhet som normalt bärs upprätt plötsligt ligger i ett annat läge under en viss tid kan det vara en indikation på att något har hänt. Men även lutning behöver tolkas i sitt sammanhang. En enhet kan ändra position utan att användaren befinner sig i fara.

Kombinationer av flera signaler

Olika lösningar kan kombinera flera typer av rörelseinformation för att bedöma om en situation ska generera ett larm. Syftet är att hitta en praktiskt användbar balans mellan två saker:

• att relevanta händelser upptäcks,
• att normala arbetsrörelser inte skapar onödiga larm.

Exakt vilka sensorer, tröskelvärden och metoder som används är produktspecifikt och bör därför verifieras för den lösning som organisationen överväger.

Falsklarm och missade larm: varför verklig användning är avgörande

Automatisk falldetektering innebär alltid en avvägning mellan att upptäcka relevanta händelser och att undvika onödiga larm. En ofta citerad studie av Bagalà med flera från 2012 illustrerar problemet. Forskarna testade 13 publicerade accelerometerbaserade algoritmer mot data från 29 verkliga fall och fann betydligt sämre resultat än vad tidigare tester med simulerade fall hade visat.

I studien var den genomsnittliga känsligheten 57 procent, och antalet falsklarm varierade kraftigt mellan de testade algoritmerna. De siffrorna ska inte användas som ett mått på hur moderna man down-larm för arbetslivet presterar.

Studien genomfördes på en äldre population med hög fallrisk, testade äldre algoritmer och omfattade inte alla sensortekniker som används i moderna lösningar.

Det viktiga resultatet för arbetsgivare är i stället principen: Automatisk detektering behöver fungera i verkligheten, inte bara i ett laboratorietest.

För många falsklarm kan bli ett säkerhetsproblem

Om ett automatiskt larm ofta aktiveras under normala arbetsmoment finns en risk att användare tappar förtroendet för funktionen eller börjar betrakta larmen som mindre angelägna. 

Samtidigt får jakten på färre falsklarm inte innebära att relevanta händelser missas. Därför bör organisationen testa lösningen i den faktiska arbetsmiljön och följa upp:

• vilka arbetsmoment som förekommer,
• hur enheten bärs,
• vilka rörelser som är normala,
• hur automatiska larm hanteras,
• hur användaren informeras,
• hur ofta oönskade aktiveringar sker,
• om konfigurationen behöver justeras.

Man down bör alltså ses som en del av ett system, inte som en fristående funktion som automatiskt löser riskerna med ensamarbete.

Vad säger AFS 2023:2 om man down och ensamarbete?

Sedan den 1 januari 2025 regleras ensamarbete i 6 kap. AFS 2023:2; Planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket definierar ensamarbete som arbete där en arbetstagare antingen arbetar fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för kontakt med andra människor, eller arbetar där människor finns i närheten men inte kan vara säker på att få hjälp i en kritisk situation. Det betyder att ensamarbete inte enbart handlar om att vara bokstavligen ensam.

Kravet på snabb hjälp

I 6 kap. 6 § anges att om ensamarbete innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska arbetsgivaren ordna så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation.

I de allmänna råden nämns exempel på åtgärder som:

• återkommande besök av en annan person,
• överenskomna tidpunkter då arbetstagaren kontaktar en viss person,
• kamerabevakning vid riskzoner.

Föreskriften säger alltså inte att arbetsgivaren måste använda man down-larm. Den är i detta avseende teknikneutral. Det centrala är att arbetsgivaren utifrån riskerna organiserar arbetet så att snabb hjälp kan erhållas.

Men vad händer om personen inte kan larma?

Det är här man down blir relevant i riskbedömningen. Om en identifierad olycksrisk kan göra arbetstagaren oförmögen att själv aktivera ett larm behöver arbetsgivaren bedöma hur snabb hjälp ska kunna tillkallas även i den situationen.

Beroende på riskerna kan lösningen exempelvis bestå av automatiskt larm, återkommande kontakt, tillsyn, förändrade arbetsrutiner eller att arbetet inte utförs ensam. Ett manuellt personlarm kan vara en viktig del av säkerheten, men riskbedömningen behöver också ta hänsyn till de scenarier där personen inte kan använda det.

I vissa situationer får arbetet inte utföras ensam

AFS 2023:2 går dessutom längre än att enbart kräva kommunikation. Om arbetsgivaren inte kan ordna godtagbar säkerhet vid ett arbete där det finns en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall får arbetet enligt 6 kap. 7 § inte utföras som ensamarbete. Ett personlarm, med eller utan man down, ska därför aldrig användas som argument för att genomföra ett arbete som inte kan utföras med godtagbar säkerhet.

I vilka arbetsmiljöer kan man down vara relevant?

Behovet avgörs alltid av riskbedömningen, men automatiska larmfunktioner kan vara relevanta i verksamheter där människor arbetar på avstånd från kollegor eller i miljöer där olyckor kan inträffa utan att omedelbart upptäckas.

Industri och produktion

Tekniker, underhållspersonal och operatörer kan arbeta ensamma i stora lokaler eller avskilda delar av en anläggning. Om en olycka inträffar kan avståndet till kollegor göra det svårt att snabbt upptäcka händelsen.

Energi, vatten och avlopp

Pumpstationer, teknikutrymmen, vattenverk och andra infrastrukturanläggningar kan innebära arbete på platser med begränsad närvaro av andra människor. Här behöver både olycksrisken och möjligheten att lokalisera den som larmar ingå i planeringen.

Fastighet och teknisk drift

Fastighetstekniker och driftpersonal rör sig ofta mellan teknikutrymmen, tak, källare och andra delar av byggnader där få människor vistas. Det innebär inte automatiskt att man down behövs, men det gör frågan om hur en olycka upptäcks relevant.

Skogsbruk och arbete i glesa miljöer

Arbete långt från andra människor kan innebära längre tid innan en olycka upptäcks. Här behöver arbetsgivaren inte bara bedöma hur ett larm aktiveras, utan även täckning, positionering och hur hjälp praktiskt kan nå fram.

Lager och logistik

Stora lagerområden och arbete under tider med låg bemanning kan innebära att en person befinner sig utom syn- och hörhåll från kollegor.

Järnväg och transportnära verksamhet

Arbete längs stora geografiska områden eller i tekniska miljöer kan ställa särskilda krav på både kommunikation och positionering. I samtliga miljöer gäller samma princip: Utgå från risken och arbetsförhållandena, inte från yrkestiteln.

Larmet är bara början; hela larmkedjan måste fungera

Att ett man down-larm aktiveras är bara första steget. För att larmet ska kunna bidra till snabb hjälp behöver organisationen veta vad som händer därefter.

1. Vem tar emot larmet?

Det måste finnas en tydligt definierad mottagare. Beroende på organisation och riskbild kan det exempelvis vara en intern funktion, kollegor, väktare eller en extern larmcentral. Det viktiga är att ansvaret är fastställt i förväg.

2. Vet mottagaren var personen befinner sig?

Ett larm utan användbar positionsinformation kan göra insatsen svårare, framför allt i stora anläggningar eller geografiskt utspridda verksamheter. Vilken positionering som krävs beror på miljön. Utomhus och inomhus kan innebära olika tekniska förutsättningar.

3. Finns information från platsen?

Funktioner som medhörning kan ge larmmottagaren ytterligare information från platsen när användaren inte kan svara. Sådan information kan stödja den fastställda larmkedjan, men ska inte ersätta tydliga rutiner för hur ett larm ska hanteras.

4. Vad ska mottagaren göra?

En fungerande larmkedja behöver beskriva vad som ska hända när ett larm kommer. Vem kontaktas först? När ska ärendet eskaleras? Hur hittar hjälpen fram? Vad händer om användaren inte svarar? Teknik utan en beslutad responskedja ger inte i sig snabb hjälp.

5. Testas lösningen regelbundet?

Larmutrustning och rutiner behöver följas upp. Det omfattar både tekniska tester och att personalen känner till hur utrustningen används och vad som händer när ett larm aktiveras.

Checklista: 8 frågor innan ni väljer man down-lösning

Använd gärna dessa frågor i kravställningen:

1. Vilken risk ska funktionen hantera?

Definiera scenariot innan ni väljer teknik.

2. Kan händelsen göra personen oförmögen att larma manuellt?

Om svaret är nej kan andra åtgärder vara mer relevanta.

3. Vad ska det automatiska larmet reagera på?

Fall, orörlighet, lutning eller en kombination av signaler?

4. Hur fungerar det i den verkliga arbetsmiljön?

Testa normala arbetsmoment, inte bara konstruerade fall.

5. Hur hanteras oönskade larm?

Det behöver finnas en balans mellan användbarhet och säkerhet.

6. Kan larmmottagaren lokalisera användaren?

Bedöm både utomhus- och inomhusmiljö där det är relevant.

7. Vem tar emot larmet och vad gör personen då?

Larmkedjan behöver vara fastställd innan systemet tas i drift.

8. Vad händer om tekniken inte ger godtagbar säkerhet?

Då behöver andra åtgärder vidtas. I vissa situationer får arbetet inte utföras som ensamarbete.

Man down som del av Crystal Alarms personlarm

Crystal Alarm erbjuder en flexibel plattform för personlarm där organisationer kan kombinera mobila och fysiska larmalternativ utifrån verksamhetens behov. En viktig utgångspunkt är att larmet inte bara ska kunna aktiveras, informationen behöver också nå rätt mottagare och kunna hanteras enligt organisationens larmkedja.

Crystal Alarms plattform kan användas tillsammans med organisationens egen larmhantering eller kopplas till extern larmcentral beroende på upplägg. Positionering används i samband med aktiverat larm. Det innebär att medarbetaren inte behöver vara kontinuerligt spårad för att organisationen ska kunna få relevant positionsinformation när ett larm faktiskt har utlösts.

För verksamheter där riskbedömningen visar behov av automatisk man down-funktion behöver val av enhet och konfiguration göras utifrån de aktuella arbetsmomenten och de produktfunktioner som finns i den valda lösningen. Kontakta Crystal Alarm om ni vill verifiera vilka enheter och konfigurationer som stöder man down för just er verksamhet.

Man down ersätter inte förebyggande arbetsmiljöarbete

Det viktigaste med ett man down-larm är också dess tydligaste begränsning: Det reagerar när något kan ha hänt. Det förhindrar inte att olyckan inträffar. Arbetsgivaren behöver därför först arbeta med att eliminera eller minska riskerna genom arbetsorganisation, arbetsmetoder, utbildning, utrustning och andra förebyggande åtgärder.

Personlarm och automatiska larmfunktioner kommer därefter in som en del av beredskapen om en nödsituation ändå uppstår. Det är särskilt viktigt vid ensamarbete. Ett tekniskt system ska inte skapa en falsk känsla av att ett riskfyllt arbete automatiskt blir säkert bara för att arbetstagaren bär ett larm.

Vanliga frågor om man down-larm

Vad betyder man down?

Man down används för automatiska larmfunktioner som kan identifiera tecken på att en person kan ha råkat ut för en olycka eller blivit oförmögen att larma själv. Det kan exempelvis handla om fall, onormal position eller utebliven rörelse beroende på systemets funktion.

Är man down samma sak som fallarm?

Inte nödvändigtvis. Ett fallarm fokuserar på att identifiera ett möjligt fall. Man down används ofta bredare och kan även omfatta exempelvis orörlighets- eller lutningsdetektering.

Kräver AFS 2023:2 man down-larm vid ensamarbete?

Nej. AFS 2023:2 föreskriver inte man down som specifik teknik. Om ensamarbete innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska arbetsgivaren däremot ordna så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation. Vilka åtgärder som behövs avgörs genom riskbedömningen.

När bör man överväga automatiskt larm?

En viktig situation att bedöma är när en möjlig olycka kan göra arbetstagaren oförmögen att själv aktivera ett manuellt larm och där hjälp annars riskerar att dröja.

Kan ett man down-larm ge falsklarm?

Automatiska detektionssystem kan reagera på rörelser eller situationer som inte är nödsituationer. Därför behöver funktionen konfigureras och testas i den verkliga arbetsmiljön.

Räcker man down för att göra ensamarbete säkert?

Nej. Man down är en möjlig säkerhetsåtgärd och ersätter inte riskbedömning eller förebyggande åtgärder. Om arbetsgivaren inte kan ordna godtagbar säkerhet vid ett arbete med påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall får arbetet enligt AFS 2023:2 inte utföras som ensamarbete.

Vem ska ta emot ett man down-larm?

Det beror på organisationens larmkedja. Mottagaren kan exempelvis vara en intern funktion, kollegor eller en extern larmcentral. Det viktiga är att det finns en fastställd mottagare och tydliga rutiner för vad som ska ske när ett larm kommer.

Sammanfattning: man down fyller luckan när personen inte kan larma själv

Ett manuellt personlarm bygger på att användaren kan agera. Ett man down-larm är relevant för den situation där just den förmågan kan försvinna. Om en identifierad olycksrisk kan göra en ensamarbetare oförmögen att själv aktivera sitt larm behöver arbetsgivaren därför bedöma hur snabb hjälp ska kunna tillkallas även i det scenariot. Det betyder inte att alla ensamarbetare behöver man down. Och det betyder inte att man down gör ett riskfyllt arbete säkert.

Det betyder att riskbedömningen behöver omfatta hela vägen från olycka till upptäckt, larm, positionering, mottagning och faktisk hjälp. Det är där ett väl utformat personlarmssystem kan göra skillnad.

Vill ni bedöma vilken larmfunktion som passar er verksamhet?

Crystal Alarm hjälper organisationer att utforma personlarm och larmkedjor utifrån arbetsmiljö, riskbild och befintlig organisation. Boka en demo av Crystal Alarm och se hur en lösning kan utformas för era medarbetare och arbetsmiljöer.

Källor och vidare läsning

• Arbetsmiljöverket: AFS 2023:2, 6 kap. Ensamarbete.
• Arbetsmiljöverket: information om ensamarbete.
• Arbetsmiljöverket: statistik och information om dödsolyckor i arbetet.
• Afa Försäkring: rapportering om allvarliga arbetsolycksfall 2024.
• Bagalà F. et al. (2012): Evaluation of Accelerometer-Based Fall Detection Algorithms on Real-World Falls, PLOS ONE.