Nattskift och ensamarbete i industrin: risker och krav på snabb hjälp

Nattskift och ensamarbete i industrin: risker och krav på snabb hjälp

Nattarbete kan innebära särskilda arbetsmiljörisker. När arbetet dessutom utförs ensam behöver arbetsgivaren bedöma både risken för att en olycka kan inträffa och möjligheten för arbetstagaren att snabbt få hjälp om något händer.

Industrin hör till de delar av den svenska arbetsmarknaden där risken för allvarliga arbetsolycksfall är som högst. Enligt Afa Försäkrings rapport om arbetsskador inom industrin inträffade 7,5 allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta inom industrin under 2023. Motsvarande genomsnitt för samtliga yrkesgrupper inom privat sektor var 3,5. Samtidigt visar Karolinska Institutets forskningsöversikt om arbetstidsförläggning att skiftarbete generellt är förknippat med ökade olycksrisker, både under arbetet och vid pendling till och från arbetsplatsen. Olycksrisken påverkas också av dygnsrytmen och är särskilt förhöjd under den senare delen av natten.

För ensamarbete tillkommer frågan om hur snabbt en incident kan upptäckas och hjälpen når fram. Enligt AFS 2023:2, 6 kap. 6 § ska arbetsgivaren ordna så att arbetstagaren snabbt kan få hjälp i en nödsituation om ensamarbetet innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall.

Här nedan går vi igenom vad forskningen visar om natt- och skiftarbete, vilka krav som gäller vid ensamarbete och hur personlarm kan vara en del av ett förebyggande säkerhetsarbete.

Varför kan nattskift innebära en högre olycksrisk?

Förläggning av arbetstid påverkar förutsättningarna för sömn, återhämtning och prestationsförmåga. I Karolinska Institutets Rapport 2023:11 konstateras det att skiftarbete generellt är förknippat med ökade olycksrisker. Dessutom har korta vilotider mellan arbetspass också identifierats som en orsak till att olyckor kan uppstå.

Forskningsläget är dock inte helt entydigt. Två danska registerstudier fann samband mellan kort vilotid och ökad olycksrisk, medan en finsk registerstudie inte kunde påvisa motsvarande samband. KI:s sammanvägda bedömning är att registerstudier tyder på att kort vilotid är förenad med en akut ökad risk för olyckor på och utanför arbetet.

Resultaten ska därför inte tolkas som att varje industriarbetsplats får samma riskökning. Arbetsuppgifter, arbetsbelastning, arbetstid, återhämtning, bemanning och andra förhållanden behöver vägas in i den konkreta riskbedömningen.

Trötthet och dygnsrytm kan påverka arbetsförmågan

Nattarbete innebär att arbetet utförs under en del av dygnet då kroppen biologiskt är inställd på sömn. Samtidigt behöver sömn efter ett nattskift ske under en tid då kroppen normalt är inställd på vakenhet. Enligt KI:s forskningsöversikt beskriver den också hur sömnbrist kan försämra kognitiva funktioner som uppmärksamhet, reaktionstid och arbetsminne. Förutom det kan den också påverka våra exekutiva funktioner, vilket handlar om hjärnas förmåga att planera, påbörja en uppgift, hålla fokus och styra sitt beteende. Sömnighet och trötthet har i sin tur samband med ökad olycksrisk och andra säkerhetsrisker.

I en industrimiljö kan detta vara relevant vid exempelvis maskinövervakning, underhåll, felsökning och andra arbetsmoment som kräver kontinuerlig uppmärksamhet eller snabba beslut. Det innebär inte att nattarbete automatiskt är farligt. Däremot är förläggning av arbetstid en faktor som bör ingå i riskbedömningen tillsammans med arbetsuppgift, arbetsmiljö, bemanning och möjligheten till återhämtning.

Långa arbetspass och flera nattskift i följd

Även arbetspassens längd och antalet nattskift i följd kan påverka riskbilden. KI:s forskningsöversikt beskriver ett visst stöd för att längre arbetspass är förenade med ökad olycksrisk, men betonar att resultaten inte är entydiga. Bland annat kan typ av arbete, arbetsbelastning, möjligheten till återhämtning och pendling påverka sambanden.

I rapportens riktlinjer rekommenderas att antalet nattpass hålls så lågt som möjligt och maximalt till tre i rad. Vid byte från nattarbete till en annan typ av skift rekommenderas minst 28 timmars ledighet. Rekommendationerna behöver tillämpas utifrån verksamhetens förutsättningar och ska inte ses som en universell gräns för när ett arbete är säkert eller osäkert.

För arbetsgivaren är en bättre utgångspunkt att fråga: Vilka risker uppstår när den här arbetsuppgiften utförs med den här bemanningen, vid den här tiden på dygnet och under den här arbetstiden?

Varför behöver ensamarbete riskbedömas särskilt?

Vid ensamarbete försämras möjligheten att snabbt bli upptäckt vid en olycka, än när kollegor arbetar tillsammans. Arbetsmiljöverket definierar ensamarbete i AFS 2023:2, 6 kap. 1 § som arbete där arbetstagaren antingen arbetar fysiskt isolerad och behöver kommunikationsutrustning för kontakt med andra människor, eller där andra människor finns i närheten men arbetstagaren inte kan vara säker på att få hjälp i en kritisk situation. Riskbedömningen behöver därför omfatta två olika frågor:

1. Hur minskar vi risken för att en olycka inträffar?
2. Hur kan arbetstagaren få snabb hjälp om en incident ändå inträffar?

Den andra frågan är särskilt viktig om ett möjligt olycksförlopp kan innebära att arbetstagaren inte längre kan använda en telefon eller aktivera ett manuellt larm.

Riskerna varierar mellan olika industriella arbetsuppgifter

Ensamarbete är inte en enskild riskkategori med en universell lösning. En processoperatör kan ha andra risker än en underhållstekniker som rör sig mellan olika delar av en anläggning. Lagerarbete, maskinövervakning, service, felsökning och arbete i avskilda utrymmen kan också kräva olika åtgärder. Riskbedömningen bör därför bland annat klargöra:

• vilka arbetsmoment som utförs ensamma
• vilka olyckshändelser som kan inträffa
• om arbetstagaren kan bli oförmögen att larma manuellt
• hur en sådan händelse ska upptäckas
• hur arbetstagaren lokaliseras efter ett larm
• vem som tar emot larm under nattskiftet
• hur rätt hjälp skickas till rätt plats.

Först därefter går det att bedöma vilka organisatoriska och tekniska åtgärder som behövs.

Vad säger AFS 2023:2 om ensamarbete?

AFS 2023:2 innehåller särskilda bestämmelser om ensamarbete i kapitel 6. Föreskrifterna innebär inte att personlarm automatiskt krävs vid allt ensamarbete eller nattarbete. Åtgärderna behöver bestämmas utifrån riskerna i den aktuella verksamheten.

Arbetsgivaren ansvarar för hur ensamarbetet planeras

Enligt 6 kap. 3–4 §§ AFS 2023:2 ska arbetsgivaren se till att den som planerar och anordnar ensamarbete beaktar arbetstagarnas möjligheter till kontakt med andra människor och tar särskild hänsyn till arbetstagarens fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetet ska så långt som möjligt ordnas så att den som arbetar ensam inte utsätts för större risk för skada än om flera personer hade utfört arbetet tillsammans.

Vid påtaglig risk för kroppsskada ska snabb hjälp kunna ges

AFS 2023:2, 6 kap. 6 § anger att arbetsgivaren ska ordna så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation om ensamarbetet innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall. I de allmänna råden nämns bland annat kommunikationsutrustning, återkommande besök, överenskomna tidpunkter för kontakt och kamerabevakning vid riskzoner som möjliga åtgärder. Det är alltså riskbedömningen och kravet på godtagbar säkerhet som är avgörande, inte användningen av en viss teknisk produkt.

När får arbetet inte utföras som ensamarbete?

Enligt AFS 2023:2, 6 kap. 7 § får arbetet inte utföras som ensamarbete om det finns en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall och arbetsgivaren inte kan ordna godtagbar säkerhet. Ett personlarm ska därför inte ersätta riskbedömning, förebyggande arbetsmiljöåtgärder eller säkra arbetsrutiner. Det kan däremot vara en del av säkerhetslösningen när riskbedömningen visar att det behövs möjlighet att påkalla eller få snabb hjälp.

Vilka funktioner kan vara relevanta i ett personlarm?

Vilka larmfunktioner som behövs ska utgå från riskbedömningen. För industriellt ensamarbete är det viktigt att både bedöma hur en incident kan upptäckas och vad som ska hända efter att ett larm har aktiverats.

Direktlarm

Ett direktlarm gör det möjligt för användaren att själv aktivera ett larm när hjälp behövs. Det förutsätter att personen är vid medvetande och kan agera. Riskbedömningen behöver därför också omfatta situationer där ett manuellt larm inte kan aktiveras.

Fall- eller Man down-larm

Om riskbedömningen visar att en olycka kan göra arbetstagaren oförmögen att slå larm manuellt kan en automatisk Man down-funktion vara relevant som komplement till övriga säkerhetsåtgärder. Crystal Alarm erbjuder Man down som en av sina larmfunktioner. Funktionen behöver konfigureras utifrån den aktuella användningen och arbetsmiljön.

Tidslarm

Tidslarm kan användas vid ensamarbete under en bestämd period. Användaren aktiverar funktionen för en viss tid. Om larmfunktionen inte avslutas enligt den avsedda rutinen kan ett larm initieras. Det kan exempelvis vara relevant vid ensamt underhålls-, service- eller tillsynsarbete.

Positionering vid larm

När ett larm har aktiverats är nästa fråga var personen befinner sig. Utomhus kan GPS användas för positionering. Inomhus kan GPS vara otillräckligt, vilket gör att kompletterande teknik för inomhuspositionering kan behövas.

Crystal Alarm kan kombinera GPS med inomhuspositionering. Enligt Crystal Alarms integritetspolicy spåras användarens position inte kontinuerligt. Positionering sker när en larmfunktion som kräver positionering är aktiverad, exempelvis nödlarm, tidslarm, säker hemkomst eller Man down. Det gör att positionsinformationen kan användas i larmsituationen utan kontinuerlig kartläggning av medarbetarens arbetsdag.

Medhörning kan ge mer information om situationen

Beroende på konfiguration kan Crystal Alarm överföra ljud i samband med ett larm. Det kan ge larmmottagaren ytterligare information för att bedöma situationen och initiera rätt åtgärd.

Ett personlarm behöver en fungerande larmkedja

Larmtekniken är bara en del av säkerhetslösningen. Organisationen behöver också ha fastställt vem som tar emot larm, hur mottagaren ska agera, hur den larmande personen lokaliseras, vem som ska skickas till platsen och vad som händer om den första larmmottagaren inte svarar. Larmkedjan behöver fungera under hela den tid då ensamarbetet pågår, även nattetid.

Personlarm för ensamarbete i industrin med Crystal Alarm

Crystal Alarm erbjuder en flexibel plattform för personlarm där olika funktioner kan kombineras utifrån verksamhetens riskbild och larmrutiner. Beroende på konfiguration kan lösningen bland annat omfatta:

• direktlarm
• tidslarm
• Man down-larm
• GPS-positionering
• inomhuspositionering
• medhörning
• verksamhetsanpassade larmvägar.

Larm kan exempelvis tas emot av kollegor, en egen larmorganisation eller en extern larmcentral beroende på hur organisationen väljer att utforma sin larmkedja. Crystal Alarm utvecklas och drivs i Sverige och erbjuder lokal support. Lösningen kan därför konfigureras utifrån verksamhetens arbetsmiljö och larmorganisation snarare än utifrån antagandet att samma lösning passar alla arbetsplatser.

Checklista för riskbedömning av ensamarbete på nattskift

När ni bedömer natt- och ensamarbete kan följande frågor användas som utgångspunkt:

• Vilka arbetsuppgifter utförs ensamma?
• Finns en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall?
• Hur påverkas riskbilden av nattarbete, arbetspassens längd och återhämtningen?
• Kan arbetstagaren bli oförmögen att larma manuellt?
• Hur upptäcks en incident om personen inte själv kan slå larm?
• Hur lokaliseras arbetstagaren efter ett larm?
• Vem tar emot larm under hela den tid ensamarbetet pågår?
• Finns en tydlig eskalerings- och larmkedja?
• Testas utrustning och rutiner regelbundet?
• Vet arbetstagarna hur larmutrustningen och rutinerna ska användas?

Ett personlarm är en del av säkerhetsarbetet – inte en ersättning för en genomarbetad riskbedömning och förebyggande åtgärder.

Vanliga frågor om nattskift och ensamarbete

Är olycksrisken högre vid nattarbete?

Forskning som sammanställts av Karolinska Institutet visar att skiftarbete generellt är förknippat med ökade olycksrisker. Dygnsrytmen bidrar också till att olycksrisken är särskilt förhöjd under den senare delen av natten. Hur stor riskökningen är varierar mellan arbetsmiljöer, arbetstider och arbetsuppgifter och bör därför inte anges som en generell procentsats för alla arbetsplatser.

Vad säger AFS 2023:2 om ensamarbete?

AFS 2023:2 kapitel 6 reglerar ensamarbete. Om ensamarbetet innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall ska arbetsgivaren ordna så att arbetstagaren kan få snabb hjälp i en nödsituation.

Måste arbetsgivaren ha personlarm vid ensamarbete?

Nej, AFS 2023:2 föreskriver inte personlarm vid allt ensamarbete. Vilka åtgärder som behövs ska avgöras utifrån riskbedömningen. Personlarm kan vara en del av lösningen när det finns behov av snabb larmning och hjälp.

När får ett arbete inte utföras som ensamarbete?

Om arbetet innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall och arbetsgivaren inte kan ordna godtagbar säkerhet får arbetet enligt AFS 2023:2 inte utföras som ensamarbete.

Räcker en vanlig larmknapp?

Det beror på riskbedömningen. Ett manuellt larm förutsätter att användaren kan aktivera det. Om realistiska olycksförlopp kan göra arbetstagaren oförmögen att larma manuellt behöver arbetsgivaren bedöma hur en sådan situation ska upptäckas och vilken kompletterande lösning som behövs.

Hur fungerar positionering i ett personlarm?

GPS kan användas för att lokalisera användaren utomhus. I byggnader där GPS-positioneringen inte är tillräcklig kan kompletterande teknik för inomhuspositionering användas.

Spårar Crystal Alarm personal hela arbetsdagen?

Nej. Enligt Crystal Alarms integritetspolicy sker ingen kontinuerlig positionsspårning. Positionering sker när en larmfunktion som kräver positionering är aktiverad.

Skydda personalen där riskerna finns

Säkert ensamarbete börjar med att identifiera riskerna, förebygga dem och skapa fungerande rutiner för vad som ska hända om en incident ändå inträffar.

Vid nattarbete behöver även arbetstid, sömn och återhämtning vägas in. Forskningen visar att skiftarbete kan vara förknippat med ökade olycksrisker och att sömnbrist kan påverka bland annat uppmärksamhet och reaktionstid. När riskbedömningen visar behov av snabb larmning och hjälp kan personlarm vara en del av säkerhetslösningen.

Vill ni se hur direktlarm, tidslarm, Man down och positionering kan anpassas till er industriella arbetsmiljö? Kontakta oss på Crystal Alarm för att gå igenom era behov och er larmkedja.

Källor och vidare läsning

• Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, kapitel 6 Ensamarbete
• Arbetsmiljöverket – När ensamarbete är olämpligt eller inte är tillåtet
• Karolinska Institutet – Forskningsöversikt över korta vilotider samt rekommendationer för säker och hälsosam arbetstidsförläggning, Rapport 2023:11
• Afa Försäkring – Allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro inom industrin
• Crystal Alarm – Integritetspolicy