Hot och våld mot socialsekreterare: så kan personlarm bidra till tryggare hembesök

Hot och våld mot socialsekreterare: så kan personlarm bidra till tryggare hembesök

Hembesök är en viktig del av socialtjänstens arbete och en förutsättning för att kunna göra rättssäkra bedömningar. Samtidigt innebär de ofta att socialsekreterare arbetar ensamma i miljöer där de har begränsad kontroll över omgivningen. När möten sker med personer i kris, under pågående konflikter eller efter myndighetsbeslut som upplevs som ingripande kan risken för hotfulla situationer öka.

En trygg arbetsmiljö handlar därför inte bara om utbildning och rutiner. Arbetsgivaren behöver också säkerställa att det finns fungerande stöd om en situation snabbt förändras. Personlarm är ett exempel på en åtgärd som kan ingå i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ge möjlighet att snabbt kalla på hjälp när det behövs.

Hembesök innebär en särskild arbetsmiljörisk

Till skillnad från arbete på kontor eller i verksamhetens egna lokaler saknar hembesök ofta flera av de skydd som annars finns tillgängliga. Socialsekreteraren arbetar ofta ensam, känner inte alltid till bostadens utformning och har begränsade möjligheter att lämna platsen om situationen eskalerar. Riskerna kan exempelvis öka när:

• klienten tidigare uttryckt hot eller aggressivitet
• flera personer vistas i bostaden
• alkohol eller droger misstänks förekomma
• beslut om exempelvis LVU, ekonomiskt bistånd eller andra myndighetsärenden skapat starka känslor
• besöket sker kvällstid eller på en avlägsen plats.

Att riskbilden varierar mellan olika ärenden gör att varje hembesök behöver bedömas individuellt.

Hot och våld är en välkänd utmaning inom socialtjänsten

Hot, trakasserier och våld mot socialsekreterare har under flera år uppmärksammats av både Arbetsmiljöverket och fackförbund. Undersökningar visar att en betydande andel socialsekreterare någon gång utsatts för hot eller våld i tjänsten, vilket gör frågan till en central del av arbetsmiljöarbetet.

För arbetsgivaren handlar det därför om att skapa ett förebyggande säkerhetsarbete där riskbedömningar, utbildning, rutiner och tekniska hjälpmedel samverkar för att minska riskerna.

Arbetsgivarens ansvar enligt AFS 2023:2

Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 – Planering och organisering av arbetsmiljöarbete ställer krav på att arbetsgivaren identifierar och bedömer risker kopplade till hot och våld samt planerar arbetet så att medarbetarna kan få hjälp vid behov.

Inför ett hembesök kan en riskbedömning bland annat omfatta:

• tidigare incidenter eller hot
• aktuell ärendehistorik
• tidpunkt för besöket
• geografisk plats
• möjlighet att snabbt få hjälp
• om besöket bör genomföras av två personer.

Om risknivån bedöms som förhöjd kan arbetsgivaren behöva vidta ytterligare skyddsåtgärder, exempelvis dubbelbemanning eller personlarm.

Personlarm som en del av ett förebyggande säkerhetsarbete

Ett personlarm eliminerar inte riskerna vid ett hembesök, men kan vara ett viktigt komplement till organisationens övriga säkerhetsrutiner. Funktioner som ofta används inom socialtjänsten är exempelvis:

Tidslarm

Socialsekreteraren anger en sluttid för besöket. Om återkoppling inte sker skickas larm automatiskt enligt verksamhetens larmkedja.

Diskret nödlarm

Vid en hotfull situation kan larm aktiveras utan att dra uppmärksamhet till sig, vilket gör att hjälp kan larmas även om personen inte kan ringa.

Positionering vid larm

För att rätt resurser snabbt ska kunna skickas visas positionen först när ett larm aktiveras. Det innebär att kontinuerlig spårning inte behövs under det dagliga arbetet.

Anpassad larmkedja

Larm kan skickas till kollegor, arbetsledning eller extern larmcentral beroende på hur verksamhetens säkerhetsorganisation är uppbyggd.

Hur Crystal Alarm kan stödja socialtjänstens säkerhetsarbete

Crystal Alarm erbjuder mobila personlarm som kan användas vid ensamarbete och hembesök inom socialtjänsten. Lösningen innehåller bland annat tidslarm, direktlarm och möjlighet till positionering när ett larm aktiveras.

Larm kan kopplas till verksamhetens egna kontaktpersoner eller till extern larmmottagning beroende på organisationens behov. Position delas endast i samband med ett aktivt larm, vilket innebär att medarbetaren inte spåras kontinuerligt under arbetsdagen.

Personlarm bör ses som en del av ett större säkerhetsarbete där riskbedömningar, tydliga rutiner, utbildning och uppföljning tillsammans bidrar till en tryggare arbetsmiljö för socialsekreterare.