Nya arbetsmiljöregler från 2025: Vad innebär de för ditt ansvar vid ensamarbete och hot och våld?

Från och med 2025 gäller Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur fullt ut. För arbetsgivare innebär förändringen inte bara en omstrukturering av föreskrifterna, utan också ett fortsatt tydligt ansvar att identifiera, bedöma och förebygga risker i arbetsmiljön.

För verksamheter där medarbetare arbetar ensamma eller möter människor i utsatta situationer är frågan särskilt viktig. Hemtjänstpersonal, socialsekreterare, fastighetstekniker, väktare, servicepersonal och många andra yrkesgrupper kan dagligen möta situationer där hot, våld eller olyckor är en verklig risk. I den här guiden går vi igenom:

• vad de nya arbetsmiljöreglerna innebär
• vilka verksamheter som berörs
• vilket ansvar arbetsgivaren har
• hur riskbedömning ska genomföras
• när tekniska hjälpmedel som personlarm kan vara en del av lösningen

Vad innebär de nya arbetsmiljöreglerna?

Arbetsmiljöverket har samlat ett stort antal tidigare föreskrifter i en ny regelstruktur för att göra regelverket mer överskådligt. För arbetsgivare förändras inte grundprincipen: Det är fortfarande arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsmiljön är säker och att risker förebyggs innan en olycka eller ett tillbud inträffar. Reglerna betonar bland annat vikten av att:

• undersöka arbetsmiljön regelbundet
• genomföra riskbedömningar
• vidta förebyggande åtgärder
• följa upp att åtgärderna fungerar
• ge medarbetare rätt utbildning och instruktioner

Vad är ensamarbete?

Ensamarbete innebär inte bara att en person arbetar ensam i en byggnad. Det handlar om arbetssituationer där en medarbetare arbetar utan omedelbar hjälp från kollegor om något skulle inträffa. Exempel är:

• hembesök
• nattarbete
• serviceuppdrag
• tekniskt underhåll
• fastighetsdrift
• väktarronder
• arbete i större byggnader
• arbete i skog eller industriområden

Risken avgörs inte av att personen arbetar ensam, utan av vilka konsekvenser en olycka eller ett hot kan få.

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsmiljölagen bygger på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren behöver kunna visa att man:

• identifierat riskerna
• gjort en dokumenterad riskbedömning
• beslutat om lämpliga skyddsåtgärder
• informerat personalen
• följt upp arbetet

För arbetsplatser där hot och våld kan förekomma behöver arbetsgivaren dessutom planera hur personal ska kunna få snabb hjälp om en incident uppstår.

När kan ett personlarm vara en lämplig åtgärd?

Lagstiftningen säger inte att alla verksamheter måste använda personlarm. Däremot ska arbetsgivaren välja de åtgärder som är lämpliga utifrån den riskbedömning som gjorts. Om en medarbetare arbetar ensam eller riskerar att utsättas för hot, våld eller olyckor kan ett personlarm vara en del av den samlade säkerhetslösningen. Ett modernt personlarm kan exempelvis göra det möjligt att:

• snabbt larma vid en nödsituation
• kommunicera med larmcentral eller kollegor
• dela position vid ett aktivt larm
• aktivera fördefinierade larmkedjor
• ge snabbare hjälp vid allvarliga händelser

Den tekniska lösningen behöver alltid kombineras med rutiner, utbildning och ett fungerande arbetsmiljöarbete.

Vilka branscher påverkas mest?

Flera branscher har arbetsuppgifter där ensamarbete eller hotfulla situationer är vanligt förekommande. Exempel är:

Vård och omsorg

Personal arbetar ofta ensam i patienters eller brukares hem.

Socialtjänst

Möten med klienter kan innebära förhöjd risk för hot eller våld.

Fastighetsförvaltning

Tekniker arbetar ofta ensamma i källare, fläktrum eller andra avskilda miljöer.

Bygg och industri

Ensamarbete förekommer vid service, underhåll och jourinsatser.

Drift och service

Jourpersonal arbetar ofta utanför ordinarie arbetstid utan kollegor i närheten.

Fem frågor att ställa i riskbedömningen

Innan man väljer tekniska lösningar bör verksamheten besvara följande frågor:

1. Kan medarbetaren snabbt få hjälp?
2. Finns risk för hot eller våld?
3. Finns risk för fall eller olyckor?
4. Hur lång tid tar det innan någon upptäcker en incident?
5. Behöver personal kunna larma utan att använda telefon?

Svaren blir ett viktigt underlag när skyddsåtgärder ska väljas.

Personlarm är en del av ett större säkerhetsarbete

Ett personlarm ersätter inte arbetsmiljöarbete. Det kompletterar det. Den största effekten uppnås när tekniken kombineras med:

• tydliga rutiner
• utbildning
• riskbedömning
• återkommande uppföljning
• tydliga larmkedjor

Då skapas bättre förutsättningar för att personal snabbt ska kunna få hjälp om något inträffar.

Hur Crystal Alarm kan stödja arbetsgivare

Crystal Alarm erbjuder personlarmslösningar för verksamheter där medarbetare arbetar ensamma eller möter riskfyllda situationer. Beroende på verksamhetens behov kan lösningen omfatta funktioner som:

• direktlarm
• tidslarm
• säker hemkomst
• kommunikation med larmcentral
• positionering i samband med larm
• Crystal Button och Crystal Button Air
• datorlarm via F12 för kontorsmiljöer
• möjlighet att ansluta till egen eller extern larmcentral

Vilken lösning som är lämplig avgörs alltid av verksamhetens riskbild och arbetssätt.

Sammanfattning

De nya arbetsmiljöreglerna förändrar inte arbetsgivarens grundläggande ansvar, men de tydliggör vikten av ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. För verksamheter där ensamarbete eller hot och våld förekommer innebär det att risker behöver identifieras, bedömas och hanteras med rätt kombination av rutiner, utbildning och tekniska hjälpmedel. Ett personlarm är inte ett krav i sig, men kan vara en viktig del av lösningen när riskbedömningen visar att det behövs.

Vanliga frågor

1. Är personlarm ett lagkrav?

Nej, svensk lag kräver inte att alla arbetsgivare ska använda personlarm. Arbetsgivaren är däremot skyldig att undersöka riskerna i verksamheten och vidta de skyddsåtgärder som behövs utifrån riskbedömningen.

Vid ensamarbete ska den som arbetar ensam kunna få hjälp snabbt om en allvarlig situation uppstår. I verksamheter med exempelvis hot och våld, fallrisk eller risk för medvetslöshet kan ett personlarm eller en likvärdig teknisk lösning därför vara nödvändig för att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar.

2. Gäller reglerna alla arbetsplatser?

Ja. Alla arbetsgivare omfattas av arbetsmiljölagstiftningen och ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vilka skyddsåtgärder som krävs beror på verksamhetens risker, arbetsuppgifter och arbetsförhållanden.

3. Räcker det med en mobiltelefon?

Det beror på riskbilden. En mobiltelefon kan vara tillräcklig i vissa verksamheter, men den förutsätter att personen kan och hinner ringa eller skicka ett larm. Vid exempelvis fallolyckor, medvetslöshet, plötsliga hot- och våldssituationer eller där mobiltäckningen är bristfällig kan ett personlarm eller annan teknisk lösning ge bättre förutsättningar för att snabbt larma och få hjälp.

4. Hur ofta ska riskbedömningar uppdateras?

Riskbedömningar ska hållas aktuella och ses över när arbetsförhållanden förändras, nya risker uppstår eller efter allvarliga tillbud och olyckor. Arbetsgivaren ska dessutom följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet regelbundet, minst en gång per år, för att säkerställa att arbetsmiljöarbetet fungerar och att riskbedömningarna fortfarande är aktuella.

5. Vad är skillnaden mellan en mobiltelefon och ett personlarm?

Den viktigaste skillnaden är att en mobiltelefon kräver att användaren själv kan och hinner ringa efter hjälp. Ett personlarm är särskilt utvecklat för att snabbt kunna larma enligt verksamhetens larmkedja när en risksituation uppstår.

Om en person exempelvis faller, blir medvetslös eller utsätts för ett plötsligt hot kan det vara svårt eller omöjligt att använda en mobiltelefon. Beroende på lösning kan ett personlarm därför erbjuda funktioner som larmknapp, automatlarm vid fall eller inaktivitet, positionering vid larm och medhörning för att underlätta en snabb hjälpinsats.

Vilken lösning som är mest lämplig beror alltid på arbetsgivarens riskbedömning och de risker som finns i verksamheten.